...
And all that I know about us, is that beautiful things, never last.
Jag kan inte beskriva vad jag känner. Jag vet inte riktigt varför det blev såhär.
Jag tror jag förstört allt. Jag tror att det är för att jag är osäker på mig själv. Eller så
har vi ingenting gemensamt.
Igår så bestämde jag mig för att glömma bort det lilla vi hade. Jag försöker välja ut någon ny, som jag kan fokusera på istället. Men det är svårt att radera saker. Det är svårt. När man inte vet var man befinner sig.
i wanna lay like this forever
Savage garden för fan. Mysigast smör-låten som finns! Har spenderat dagen med en massa nostalgi. Jag saknar allt som en gång var. Fyfan.
Jag skulle sluta röka. Jag röker inte speciellt mycket egentligen. Bestämde mig för att sluta efter lördagen. Idag bröt jag det. Det har bara blivit värre. Varför varför varför. Nej, nu ska jag städa. Något vettigt måste man få gjort.
godis löser alla problem
Hade tänkt plugga lite idag. Det sket sig. Godis löser som sagt, alla problem.
Nu återgår jag till mitt tv-tittande, vill dock innan jag går få påpeka att jag tycker MQ's reklam på femman just nu suger balle, riktigt pinsam. Har lust att kasta något i en vägg när jag ser den. Pinsamt värre..
God natt!
it's all cloudy
Vissa personer har tendens att bara strula till ens liv totalt.
Kanske inte livet i sig, men ens tankar. Psykfall är vad man blir. Störd. Psyk.
Så känner jag nu. Allt är så sjukt jävla förvirrande och man vet varken ut eller in..man kan inte sova, man kan inte koncentrera sig, man kan inte göra något vettigt alls.. Den person jag är nu är långt ifrån den person jag i vanliga fall är. Jag orkar inte med mig själv längre! Det går inte att kontrollera mina känslor och det är galet! GALET. Det driver mig till fucking vansinne och jag skriver här för att... ja.. vart fan ska man ta vägen. Ingen skulle orka lyssna på mitt snurriga pladder.
Jag behöver komma bort härifrån. Denna vardagen förstör mig. Detta livet jag lever förstör mig. Jag behöver de som verkligen bara vill mig väl, jag behöver dem runtomkring mig. Detta stället förändrar mig och det är inte till det bättre.
Behärska dig för fan. Behärska dig för fan. Ta dig samman. FÖR fan.
you're just a voice in my head
Jag är trött. Jag har varit i full rulle hela helgen. Men här sitter jag.
När jag blir stor vill jag bli en sån där mysig chillar-typ som festar till typ sju på morgonen och sover till typ sex på kvällen. Äter Ben & jerrys till frukost och röker en cigg till mellis. Spenderar stora summor på kläder utan att ha en riktig stabil inkomst. Bli sedd som hyper intelligent trots att jag inte har någon utbildning. Ha snyggaste pågen i new york city, som dessutom är duktig på att städa rum!
Nej för fan, N MÅSTE JAG LÄGGA MIG!!! Nu ska jag hämta min ipod och sucka över mina sömnproblem.
pusspuss kladdkakan! hahaha, (om något kallat mig kladdkaka, typ istället för gumman eller älskling och varit fullständigt seriös, då hade jag total lackat).
på bussfärden hem
återigen; long time no see!
Varje gång jag startar en ny blogg (tro mig detta är inte den första, andra eller tredje).. så lovar jag mig själv att klara det bättre än tidigare, pröva på något nytt och framförallt att vara ständigt aktiv. Så att folk vill hitta tillbaka hit för att få se lite uppdateringar. Tyvärr, har jag inte riktigt lyckats med min plan, eftersom jag har så sjukt mycket att göra och ta itu med. Plugg, plugg, arbete,bråk..Jag är extremt trött, sliten, stressad och tankspridd. Dessutom är det ganska svårt att koncentrera sig på studier när det enda som uppenbarar sig i huvudet är en paradisö, eftersom det är till en sådan jag ska fara snart.
Att jag i detta inlägg går in på lite mer personliga plan strider även det mot min planering över hur denna bloggen skulle vara. Men, jag behöver skriva av mig lite, inte allt, men lite, annars orkar jag inte mer. Så var beredd på en del personligt framöver. Dock så har jag planerat lite annat denna fredagskväll än personligt.. lite härlig odeppig blogging bara för er skull!
Long time no see..
Manlig kund på jobbet.
Mannen: - Hej! Jag skulle vilja ha en vanilla cock!
Jag: - Va? (visserligen anade jag vad han ville ha men ville helst få honom att inse vad han precis sagt, skadeglad).
En lång tystnad äger rum. Plötsligt blir hela mannens ansikte rött. (Meningen: Ja, då får du nog leta vidare! var sjukt nära på att flyga ur munnen på mig).
Mannen: - Oj, jag menar en vanilla cookie, utropar mannen generat.
Haha, ett gott skratt minsann. Förlåt. Jag är omogen. Eller jag tar tillbaka mitt förlåt. I like me just the way I are. HAHA. Fattar ni? Antagligen inte. Jag är sämst på att beskriva händelser. Nu är det dags för plugg. En extremt tradig bok som ska vara färdigläst på måndag.
